I skulptören Kauko Räsänens verk springer en naken kvinna över gräsmattan som om hon vore vinden själv. Skulpturen, som är utförd i polerad brons, har ett realistiskt formspråk. Samtidigt antyder gestaltens stela hållning och uttryckslösa ansikte en övernaturlig närvaro, fjärran från det rent materiella och kroppsliga uttrycket.